Jaha
Det har inte blivit många blogginlägg den senaste tiden, vilket jag förmodar är ett sunt tecken.
Istället för att skriva strunt har jag arbetat övertid på ljusstöperiet, duttat lite vekar i stearin och drömt om rymdfarare med norskklingande efternamn.
Mina tidigare inlägg har varit tämligen positiva, jag känner att en helomvändning är nödvändig.
Detta skrivs i frustration och ren ilska, ROTFLMAO ( and it's not a good thing 'cause i need my ass)
Orsaken till denna ilska är en liten klump som vi alla människor bär inom oss, nämligen bajs.
Idag läste jag om Apple's nya dator Macbook Wheel och kände mig till en början entusiastisk, nya prylar som för tankarna till science fiction filmer är alltid en frisk fläkt i ljusstöperiet ( är dock inte sugen på att äga en sådan dator eftersom jag sparar mina cravings till den dagen då datorer är tygbaserade) men sedan övergick denna entusiasm i ilska.
När vi skickar iväg vår stolta rymdfarare med norskklingande efternamn i rymden för att söka efter främmande högstående kulturer på avlägsna planeter (förmodligen bär han en MacBook Wheel under armen) är det bara en tidsfråga innan Tellus befolkning blir gjorda till åtlöje av universums gröna rymdgubbar.
Säkerligen kommer alla bli alldeles till sig över datorn , fråga om Apple leverar utanför vintergatan,
och vara mäkta imponerade av att ett släkte som härstammar från apor kunnat utveckla något så avancerat.
Vår vån rymdfararen blir väl mottagen och bjuds på ett neonfärgat smorgosbord utan dess like, men det är efter detta som allt bokstavligen skiter sig.
Vår vän rymdfararen drar sig undan till en krater för att uträtta sina behov ( när man åker till ställen som ligger långt bort såsom Indien och främmande planeter har det negativa effekter på tarmen) och rymdgubbarna brister ut i hånskratt (skrattet är universiellt).
Jag förstår rymdgubbarna till fullo och jag skäms, därav min ilska.
Vi kan utveckla fantastisk teknik men trots det har vi inte bemödat oss att göra något åt den skamfläck av mer eller mindre smält mat som envisas med att tränga ut ur våra organismer, är inte detta något vi borde åtgärda så vi kan färdas genom galaxen utan att skämmas.
MacBook Wheel, imponerande utan tvekan men riktigt imponerad blir jag först då vi kan bajsa ut en dylik restprodukt.
När det gäller området avföring har vi inte kommit särskilt långt i utvecklingen,vi torkar oss fortfarande i ändan med papper och trots att alla blöjreklamer vill ge sken av att deras produkter med den senaste blöjteknologin är något i klass med Star Trek så vet alla att det inte är något annat än papper med en skvätt kemikalier och lite plast.
Jag har förståelse för att Apple är mer intresserade av utveckla datorer än framtidens bajs ,därför borde det vara upp till
Libero, Pampers och andra blöjteknologer att forska mer inom detta område.
Jag är bara en simpel lekman när det gäller kemi men borde det inte hypotetiskt vara möjligt att istället för att dränka blöjor med kemikalier att man sprutar in dessa absorberande kemikalier i kroppen och på så sätt kapslar in bajset, inte helt olikt ett inverterat kinderägg.
En annan tanke.
Vad består bajs av egentligen? Jag tycker inte att en grundlig analys är nödvändig utan vi kan nöja oss med att konstatera att bajs vanligen innehåller smält mat, vätska, salt och kan dessutom konstatera att det varierar i färg.
Med andra ord, inte helt olikt trolldeg, vars grundrecept är vatten,salt,mjöl och ofta lite karamellfärg.
Med tanke på hur mycket mjöl, salt och färgämnen som vi får i oss via kosten tycker jag att det vore märkligt om det inte gick att korrigera metabolismen så att vi krämar ut trolldeg i regnbågens alla färger istället för bruna klumpar som luktar illa. Det vore ett steg närmare framtidens bajs.
(Bildsökning - Future poop)
Istället för att skriva strunt har jag arbetat övertid på ljusstöperiet, duttat lite vekar i stearin och drömt om rymdfarare med norskklingande efternamn.
Mina tidigare inlägg har varit tämligen positiva, jag känner att en helomvändning är nödvändig.
Detta skrivs i frustration och ren ilska, ROTFLMAO ( and it's not a good thing 'cause i need my ass)
Orsaken till denna ilska är en liten klump som vi alla människor bär inom oss, nämligen bajs.
Idag läste jag om Apple's nya dator Macbook Wheel och kände mig till en början entusiastisk, nya prylar som för tankarna till science fiction filmer är alltid en frisk fläkt i ljusstöperiet ( är dock inte sugen på att äga en sådan dator eftersom jag sparar mina cravings till den dagen då datorer är tygbaserade) men sedan övergick denna entusiasm i ilska.
När vi skickar iväg vår stolta rymdfarare med norskklingande efternamn i rymden för att söka efter främmande högstående kulturer på avlägsna planeter (förmodligen bär han en MacBook Wheel under armen) är det bara en tidsfråga innan Tellus befolkning blir gjorda till åtlöje av universums gröna rymdgubbar.
Säkerligen kommer alla bli alldeles till sig över datorn , fråga om Apple leverar utanför vintergatan,
och vara mäkta imponerade av att ett släkte som härstammar från apor kunnat utveckla något så avancerat.
Vår vån rymdfararen blir väl mottagen och bjuds på ett neonfärgat smorgosbord utan dess like, men det är efter detta som allt bokstavligen skiter sig.
Vår vän rymdfararen drar sig undan till en krater för att uträtta sina behov ( när man åker till ställen som ligger långt bort såsom Indien och främmande planeter har det negativa effekter på tarmen) och rymdgubbarna brister ut i hånskratt (skrattet är universiellt).
Jag förstår rymdgubbarna till fullo och jag skäms, därav min ilska.
Vi kan utveckla fantastisk teknik men trots det har vi inte bemödat oss att göra något åt den skamfläck av mer eller mindre smält mat som envisas med att tränga ut ur våra organismer, är inte detta något vi borde åtgärda så vi kan färdas genom galaxen utan att skämmas.
MacBook Wheel, imponerande utan tvekan men riktigt imponerad blir jag först då vi kan bajsa ut en dylik restprodukt.
När det gäller området avföring har vi inte kommit särskilt långt i utvecklingen,vi torkar oss fortfarande i ändan med papper och trots att alla blöjreklamer vill ge sken av att deras produkter med den senaste blöjteknologin är något i klass med Star Trek så vet alla att det inte är något annat än papper med en skvätt kemikalier och lite plast.
Jag har förståelse för att Apple är mer intresserade av utveckla datorer än framtidens bajs ,därför borde det vara upp till
Libero, Pampers och andra blöjteknologer att forska mer inom detta område.
Jag är bara en simpel lekman när det gäller kemi men borde det inte hypotetiskt vara möjligt att istället för att dränka blöjor med kemikalier att man sprutar in dessa absorberande kemikalier i kroppen och på så sätt kapslar in bajset, inte helt olikt ett inverterat kinderägg.
En annan tanke.
Vad består bajs av egentligen? Jag tycker inte att en grundlig analys är nödvändig utan vi kan nöja oss med att konstatera att bajs vanligen innehåller smält mat, vätska, salt och kan dessutom konstatera att det varierar i färg.
Med andra ord, inte helt olikt trolldeg, vars grundrecept är vatten,salt,mjöl och ofta lite karamellfärg.
Med tanke på hur mycket mjöl, salt och färgämnen som vi får i oss via kosten tycker jag att det vore märkligt om det inte gick att korrigera metabolismen så att vi krämar ut trolldeg i regnbågens alla färger istället för bruna klumpar som luktar illa. Det vore ett steg närmare framtidens bajs.
(Bildsökning - Future poop)
